Syftet med studien a?r att fa? en fo?rsta?else fo?r hur pedagoger arbetar med ho?rselskadade barns spra?kutveckling och att synliggo?ra pedagogernas tankar kring a?mnet. En intressant aspekt a?r att se hur de arbetar och fo?rha?ller sig fo?r att alla barn ska utvecklas i spra?ket, ba?de enskilt och i grupp. En annan betydande fra?ga a?r hur de go?r och fo?rha?ller sig fo?r att barnen ska bli trygga i det svenska spra?ket na?r ma?nga av barnen har olika ho?rselskador pa? sina o?ron, samt olika modersma?l.

Orofaciala funktioner sÄsom mimik, tal, tuggning och svÀljning Àr viktiga för livskvaliteten. Det rÄder generell brist pÄ normerade test som bedömer dessa funktioner och dÀrför har Nordiskt Orofacialt Test ? Screening (NOT-S) utvecklats. Syftet med föreliggande studie var att normera NOT-S för barn med typisk utveckling i Äldrarna 3:0-6:0 Är. Testet bestÄr av en strukturerad intervjudel och en undersökningsdel med sex avsnitt vardera.

NÀr sprÄkliga svÄrigheter upptrÀder hos barn Àr kontakt med logoped aktuell för att kunna identifiera vilken typ av svÄrighet som föreligger hos barnet och för att kunna planera interventionen. En sprÄklig aspekt som bör undersökas Àr den fonologiska förmÄgan som vanligen undersöks med hjÀlp av ett test. LINUS Àr ett sÄdant test som nyutvecklat och anvÀnds i föreliggande studie för att undersöka fonologin hos barn i Äldrarna 5-6 Är med typisk utveckling.Syftet i föreliggande studie var att undersöka fonologin hos barn med typisk utveckling och ta fram referensdata för kortversionen av LINUS för barn i Äldrarna 5-6 Är. Av intresse var Àven att undersöka om det förelÄg skillnader i resultat mellan pojkar och flickor och mellan Äldrarna 5-5;6 och 5;6-6.De barn som deltog i studien hade alla svenska som modersmÄl, ingen hade kÀnd hörselnedsÀttning eller nÄgon tidigare eller pÄgÄende kontakt med logoped/talpedagog. Hela gruppen bestod av 70 barn; 35 pojkar och 35 flickor.

Denna studie syftar till att underso?ka sex fo?rskolla?rares syn pa? arbetet med barn med spra?ksto?rningar och spra?ksva?righeter. Jag valde att intervjua fo?rskolla?rare fra?n tva? olika verksamheter: traditionella fo?rskolor samt spra?kfo?rskolor. Det som intresserade mig a?r vilka arbetssa?tt och hja?lpmedel som erbjuds fo?r barn med spra?ksva?righeter i de olika verksamheterna.

Underso?kningen beskriver hur fem la?rare va?ljer att arbeta med att sta?rka det svenska spra?ket hos elever som har svenska som andra spra?k samt vilken syn de har pa? tva?spra?kiga elever. Detta va?ckte ett intresse hos oss da? vi sja?lva har en annan kulturell bakgrund samt a?r tva?spra?kiga. Dessutom lever vi i ett ma?ngkulturellt samha?lle da?r skolorna besta?r av elever fra?n olika kulturella bakgrunder.

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka hur lÀs- och skrivinlÀrning kan se ut hos barn med sprÄkstörning. För att samla data till vÄrt arbete har vi gjort litteraturstudier och kvalitativa intervjuer med tre respondenter, vilket utgör ett litet urval. Av intervjuerna framgÄr att den sprÄkliga medvetenheten Àr viktig bÄde för barn med sprÄkstörning och barn med typisk sprÄkutveckling inför kommande lÀs- och skrivinlÀrning. Sammanfattningsvis kom vi fram till att barn med sprÄkstörning behöver en tydlig undervisning för att lÀra sig pÄ bÀsta sÀtt, genom att pedagogen talar tydligt, pekar, och anvÀnder sig av gester och bilder. Pedagogen kan tala i ?klartext?, förklara tydligt och sÀga ?landet Sverige? istÀllet för ?Sverige?.

Vid flertalet studier har det framkommit att ordförrÄdets storlek och förmÄgan till nonordsrepetition pÄvisar samband med nyordsinlÀrning. De prosodiska egenskapernas inverkan vid nyordsinlÀrning Àr emellertid inte lika studerad. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur barn mellan 4:5 och 6:0 Är med typisk sprÄkutveckling presterar pÄ nyordsinlÀrning i relation till ordförrÄd och repetition av nonord samt att utforska vilken inverkan prosodiska egenskaper har pÄ förmÄgan till nyordsinlÀrning. I studien deltog 15 barn vilkas resultat pÄ nyorden, ordförrÄdstestningen och nonordsrepetitionen utrÀknades. NyordsinlÀrningsuppgiften bestod av sex ord vilka sammankopplades med sex olika föremÄl.

Grav sprÄkstörning hos barn kan orsaka beteendeproblem. För barn med primÀrt grava sprÄksvÄrigheter finns specialskola att tillgÄ, sÄ kallad sprÄkskola. Syftet med föreliggande studie var att mÀta beteende hos barn pÄ sprÄkskola med hjÀlp av förÀldraenkÀten Child Behavior Checklist, CBCL, samt Child Health Questionnaire, CHQ, för att utesluta hÀlsopÄverkan pÄ svarsresultaten.En specifik sprÄkskola valdes ut och mÄlsmÀnnen till barnen kontaktades. Elva av dessa godkÀnde deltagande i studien. Barnen var i Äldrarna 6:11 till 15:5 Är.

Den ha?r C-uppsatsen handlar om na?gra erfarna pedagogers syn pa? fo?rskolebarnets spra?kutveckling genom musik. Syftet med underso?kningen a?r att se om sa?ng och musik kan fra?mja barnets spra?kutveckling. De huvudsakliga fra?gesta?llningarna a?r: Kan/Hur kan musik sto?dja spra?kutvecklingen? Hur kan detta fungera i praktiken? Har ro?relsen till musiken na?gon betydelse? I litteraturgenomga?ngen tas Vygotsky, Gardner, Steiner och Arnqvist upp, och deras olika syn pa? barnets spra?kutveckling.

Previous research has confirmed that the ability to repeat non-words has a close connection to a child?s language acquisition (Adams & Gathercole, 2000; Gray, 2003; Sahlén, Reuterskiöld-Wagner, Nettelbladt & Radeborg, 1999). It is also known that a repetition task is aided if the word is well known to the child (Roy & Chiat, 2004; Sahlén, m.fl., 1999). A relatively under-investigated area is that of the influence of prosodic variables on repetition of words and non-words.In the current study, 44 Swedish children between the ages of four and six years with typical language development were tested regarding word- and non-word repetition abilities. The words and non-words were matched based on stress, tonal word accent and number of syllables.

Syftet med denna uppsats Àr att studera hur blickar och pekningar förhÄller sig till barns verbala yttranden. Jag har anvÀnt ett videoinspelat material dÀr 8 hörande barn med typisk utveckling mellan 0;8 och 5;10 Är interagerar. Ur detta har jag klippt sekvenser som passar min frÄgestÀllning, implementerat dem i annotationsprogrammet ELAN, och sedan annoterat och analyserat materialet. Av 77 deklarativa-informativa pekningar i det slutliga materialet fann jag 68 ha den tidigare kÀnda funktionen för denna pekningstyp, att förekomma i en vanlig pÄstÄendesats. De ÄterstÄende 9 hade ett blickmönster som skilde sig frÄn dessa.

Denna kvalitativa studie unders?ker vilka motiv som ligger bakom gymnasieelevers val att l?sa ?mnet svenska som andraspr?k, sva, och vilka erfarenheter de har med flerspr?kighet i klassrummet. Studien har en fenomenologisk ansats d?r elevernas livsv?rldar och dess spr?kliga repertoarer anses p?verka elevernas beslut och f?rh?llnings?tt (Busch 2017). Detta inneb?r att elevernas uppfattning om ?mnet sva och deras inst?llning till flerspr?kighet p?verkas av deras tidigare erfarenheter.

Denna kvalitativa studie unders?ker vilka motiv som ligger bakom gymnasieelevers val att l?sa ?mnet svenska som andraspr?k, sva, och vilka erfarenheter de har med flerspr?kighet i klassrummet. Studien har en fenomenologisk ansats d?r elevernas livsv?rldar och dess spr?kliga repertoarer anses p?verka elevernas beslut och f?rh?llnings?tt (Busch 2017). Detta inneb?r att elevernas uppfattning om ?mnet sva och deras inst?llning till flerspr?kighet p?verkas av deras tidigare erfarenheter.

Barns fem första levnadsĂ„r prĂ€glas av en omfattande utveckling av sprĂ„kliga förmĂ„gor och exekutiva funktioner, vilka Ă€r fĂ€rdigheter som visat sig ha en stor pĂ„verkan pĂ„ hur barn utvecklar förstĂ„else för sina egna och andras tankar, det vill sĂ€ga deras Theory of Mind. En central aspekt inom forskning har varit att undersöka hur förmĂ„gorna samvarierar vid olika Ă„ldrar.Syftet i föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan Theory of Mind, sprĂ„kliga förmĂ„gor och exekutiva funktioner hos barn i tre Ă„rs Ă„lder med typisk utveckling. Av intresse var Ă€ven att undersöka om det förelĂ„g skillnader i resultat mellan pojkar och flickor samt om de del-tagande barnens demografiska förhĂ„llanden vad gĂ€ller antal Ă€ldre och/eller yngre syskon, socio-ekonomisk status och vuxenkontakt pĂ„verkade de deltagande barnens Theory of Mind.Totalt medverkade 30 barn med typisk utveckling, varav 16 var flickor och 14 var pojkar. Åldersanpassade testmaterial anvĂ€ndes för att undersöka Theory of Mind, grammatisk förmĂ„ga, semantisk förmĂ„ga, kognitiv flexibilitet, arbetsminne och fonemdiskrimination. Den demografiska informationen inhĂ€mtades i form av en enkĂ€t som förĂ€ldrarna fick fylla i.Resultatet indikerar att treĂ„riga barns förmĂ„ga att hantera och förstĂ„ Theory of Mind-uppgifter samvarierar med bĂ„de grammatisk förmĂ„ga och kognitiv flexibilitet.

Andning, svÀljning, tuggning, mimik och artikulation Àr delar av orofacial funktion (Bakke, Bergendal, McAllister, Sjogreen, & Asten, 2007). Oralmotoriken Àr viktig för talproduktion och födointag (Lundeborg Hammarström, 2010). Nordiskt Orofacialt Test- Screening (NOT-S) Àr ett screeningtest som anvÀnds för att bedöma avvikande orofacial funktion (Bakke et al., 2007). Syftet med studien Àr att undersöka hur barn med typisk utveckling mellan 6:0- 8:0 Är presterar pÄ NOT-S, samt om det föreligger nÄgon Älder- eller könsskillnad i utförandet av uppgifterna. I studien deltog 80 barn och deras förÀldrar.